Så glad över att se hur allt grönskar nu i och med värmen, fast det i dag inte varit så soligt har det ändå varit rätt behagligt. Ser nästan för var dag hur växterna sträcker på sej och det som jag trodde var dött ger pyttelite små gröna signaler.
I växthuset har jag en pall som jag bara kan sitta på och njuta av värmen som finns där, plocka nån tjuv av tomatplantorna och bara njuta en stund av allt det gröna.
I går kväll fick jag en sån vansinnig längtan efter Zeb fast jag tyckt att det gått bra i flera dagar nu. Men jag fattar att sorgeprocessen inte på långväga är klar ännu, och det är bara att låta allt svämma över tills det igen känns bättre. Har så mycket annat att sörja denna underbara årstid.
Så stora kontraster mellan allt det ljuva och svåra.
Livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar