Tussilago till mommo

Det har gått 16 år sedan jag blev utan mommo.
Det var i djup förtvivlan jag försökte förstå att hon inte fanns hos mej mera, att jag nu skulle vidare utan henne här på jorden. Hon som alltid funnits där.
Fast det bara var skalet kvar av den hon en gång varit. Det var inget värdigt liv hon levde den sista tiden. Men det var så svårt att släppa taget. Jag kunde ju ändå sitta vid hennes säng och hålla handen, smeka kinden och berätta saker för henne. 16 år utan mommo.


                                                        Alltid älskad, aldrig glömd.