I går kväll var det nåt strul med tekniken och jag fick inte laddat upp några bilder och för mej är de minst lika viktiga som texten i ett inlägg. Så då satte jag mej för att ha roligt med färger i stället och målade tulpaner.
Kvällen före hade vi målarträff efter tre veckors uppehåll och det var som om jag kommit av mej på nåt vis. Kom dit med tomma blad men fick ändå snabbt till två träd, det gäller att få till ett början sen flyter det på.
Två saker jag är trött på nu, vädret och viruset. Nu är det lera upp till fotknölarna och inget cykelväder, den skulle förmodligen sjunka till tramporna. Dessutom finns det inget som lockar till uteliv och jag sitter inne och blir tröttare för varje dag.
Sen mediehysterin om viruset. Visst är det bra med information men nån måtta får det i alla fall vara, måste ju finnas annat att skriva om, något trevligt för omväxlings skull. Vi har lagt vår resa på hyllan nu, inget är avbokat men det blir det väl automatiskt med denna fart. Jag kan inte resa med paniken växande som en bomb i bröstet och skulle inte kunna njuta. Förutom att vi skulle utsätta oss i onödan vill man ju inte dra nåt extra på de här hemma. Bland annat sonen med astma tänker jag på och gamla farmor, detta skulle absolut vara döden för henne.
Men lite goa och glada nyheter nu va!?
Själv har jag fått en välbehövlig massage i dag för mina cykelkrampande armar, mina låsningar och alla skarpa nack och axelmuskler. Sista gången till min massörska nu på en längre tid eftersom hon väntar tillökning. Paniken när man ska hitta en lika bra som ska hålla en vid god vigör under tiden. Månne det inte ordnar sej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar