Knådad

Efter regnet i går då det gick att böja sej igen och jag till och med tog en promenad i sakta mak. Hur glad blir man inte åt lite framsteg när man suttit i skiten en stund.

Så denna roliga typ som smyger omkring, nyfiken på allt men rädd som ett darrande asplöv. Charmerande och egensinnig.

Min nyaste vän näskannan. Äntligen köpte jag en, och prövade med fladder i magen. Tänkte att detta kommer jag dränka mej i, det kan aldrig funka. Men tro det eller ej, det som spills in i ena näsborren kommer ut i andra! Nästan så jag börjar tro att det stämmer också att om man klipper av bandet i skallen så lossnar öronen.

I uterummet fick jag besök av denna pratglade filur. Mycket jordbruk avhandlas.

Äntligen är Påvallbron öppnad och nu glider man nästan ljudlöst över. Blev fantastiskt bra.

Hurraaa för jordgubbarna från Jeriko Gård. Så goda och söta är det en evighet jag smakat.

Och jag har haft mitt naprapatbesök och det kan mest beskrivas som när älgen stegar fram i skogen. Knak och brak mest hela tiden. Men jag håller på att bli människa igen och då är ett knak väldigt välkommet.