Så sent inlägg igen men för min egen skull vill jag skriva några rader. Att sen gå tillbaka för att läsa och minnas är roligt. Detta är ju mest som dagbok för mej själv.
Vi skulle ha sovmorgon och vädret skulle vara uselt så det skulle bli en slappardag. I arla morgonstund drog kajorna sitt jumppapass på plåttaket.
På eftermiddagen tänkte jag ta en liten lur men gubbens lilla systerson kom på besök och drog en ringsignal utan dess like på dörrklockan för att komma in och egentligen inte nåt ärende alls utan han höll mej sällskap en kort stund för att sen dra till mommos. Gulligt ändå med spontanbesök.
Och de två nya fotona är inramade och uppspikade.
Ena dörrlåset kollapsade och vi fick åka iväg och köpa nytt plus en ny sensorlampa över pannrumsdörren.
Så blev ju vädret fint och jag tog tag i målarpenseln och strök vitt uppe i veranda taket, stolparna, kring dörr och fönster. Gubben skulle bara tejpa lite inför morgondagen, han målar ännu då klockan just slår 22.00.
Gräsmattan borde jag ha slagit med lie men stegade fram med lilla gräsklipparen som suckade och kvamnade till och från i det dungsura gräset. resultatet så där men kortare helt klart.
Det var den slappardagen det och nya tag lär det bli i morgon.
Jag hämtade faktiskt ut ett paket på posten med två böcker och hann läsa lite i Farväl till en vän. Så fint när andra sätter ord på tankar och funderingar man själv går och bär på och vetskapen om att man inte håller på att bli knäpp utan det bara är en fas i sorgeprocessen.
Allt har sin tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar