I dag har det gått 30 år sedan vår förlovning.
Helt otroligt vad man kommer ihåg just från den tiden och innan. Det var sista helgen gubben eller pojkvän på den tiden var hemma på permission. Några dagar senare var han civil efter en lång tjänstgöring pga av att han var hemma med jordbruket över sommarn.
Det var ett tufft år vi hade bakom oss och en förlovning var så självklar. Det bästa jag gjort har blivit gjort i "båånveti"
Och gubben tyckte vi skulle ut på stan och äta ikväll och inte mej emot. Alltid när nån bjuder och man själv inte behöver stå vid spisen ska man haka på.
Så vi mårar åpå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar