Helgrapport

Det blev en fullspäckad lördag minsann.
Vi blev med nya utemöbler, eller rättare sagt stolarna, 6 stycken. Bordet hamnar vi att vänta på och det ser inte bättre ut än att vi får det först efter midsommar. Men har man väntat så många år som vi på nått nytt så gör en vecka hit eller dit ingen större skillnad.

Det verkar vara polyrotting som gäller i utemöbelväg nu. Svart sådan och jag har inte varit så förtjust i att nästan allt är svart som finns i mänsklig prisnivå.
Men jag var beredd på att ta det även till oss så jag blev så upp över öronen lycklig när jag hittade "vårt" möblemang. Det bara stod där och det gick liksom inte att tänka sej annat efteråt. Sa åt gubben att det där vill jag ha! Ett runt bord i gråbrun färg, alltså mera "äkta" rotting i utseende och 6 stycken stolar till. Lagom gulligt och små romantiskt var det. Sittdynor till och så hem med stolarna för att invänta bordet.

Det var nu problemen hopade sej. Inte klokt egentligen när man tänker på det så här efteråt.
Eftersom stolarna var staplade på varann bars de bara in i bilen. Men när gubben började lossa dem en efter en så kom vi fram till att två av dem hade ojämna ben och gungade. Så vill man ju inte ha från början, tids nog svajar de ändå. Så han ringde affären och fick komma byta. In med stolarna i bilen och tillbaks till stan.
När han kom hem med de nyabörjade jag lossa pappret från stolarna. Benen och armstöden var täckta. Den första gick bra och såg riktigt fin ut. Men den andra... Där hade skyddspappret gått sänder och rottingen skurits av så ändar spretade åt alla håll. Trodde jag skulle få slag. Kollade nästa och nästa och nästa.... alla lika trasiga.
Svor och jämrade mej till först men samlade ihop mej och ringde affären igen. I lagret kunde de konstatera att hela trallen med stolarna i något skede kapsejsat och slagit emot något annat. Alla stolar var skadade som fanns på den trallen. Men det fanns en oöppnat som såg bra ut så vi fick byta...
Slängde in fem stolar i baksätet på bilen och körde in till stan, för tredje gången. Fick nya stolar och jag hade hökögon där i lagerutrymmet vill jag säga. Men de var förstås ledsna och beklagade missödet biträdena och jag vet ju att det inte var deras fel så det var bara att se glad ut.
Hemma kunde jag pusta ut när jag lossat pappret och allt var till belåtenhet. Men jösses alltså, jag tror det bara är vi som kan hamna ut för sånt.

På kvällen borstade vi upp oss och gick på 50 års kalas. Min väninna sen många år tillbaka firade. Vi har känt varann hela livet kan man säga eftersom hon bodde granne med mina morföräldrar. Jag som var yngre såg naturligtvis upp till henne och minns att jag brukade skriva brev till henne och jag i min tur fick pröva hennes smink. Vilka tider det var för en liten flicka.
Så väntade vi barn nästan samtidigt och tog upp kontakten och sen har det bara fortsatt.
Det var lördagen det och söndag till ära har vi sol och rätt varmt bara man befinner sej i lä. Njuter av lugnet och fågelsång. Synd att folk ska störa med gräsklippning när vi äntligen har tid att njuta och vila. Åtminstone söndag kunde man hålla tyst med apparaterna och visa hänsyn till varann. Min åsikt.
Murgrönan på bilderna som jag planterat i en lecasten som gick sönder när vi murade grunden för uterummet. Gubben jämnade upp den och nu agerar den kruka.