Den usla dagen till ära lämnade vi hemmet och styrde kosan mot Tuuri, allas shoppingmecka.
Erik hade en önskan om att få åka dit för att hitta sej en läderjacka. Nahkapaikka är ett suveränt ställe att leta på. En snygg jacka följde med hem och jag såg massa fina jackor åt kvinnfolk också så jag bestämde att till hösten är det min tur.
Själv skulle jag ha skor som är bekväma att spatsera runt i Prag med. Jösses alltså det fanns hundratals med höga klackar,strass och paljettprydda och alla de färger. Men mina skulle vara bekväma och att hitta nåt till en kropp som påminner om Mumins är inte alltid så lätt. Nu är jag lite osäker men tror jag halkade in på nån mommoavdelning och efter att ha provat femtielva par hittade jag några lite undangömda som var de enda som inte skavde nånstan överhuvudtaget. Såna där mjuka antistress sulor och inte de vackraste om vi säger så. Men det kändes lite som att gå omkring med såna där Ainotofflor så jag tänkte bära eller brista, de här ska jag ha. (Har aldrig prövat Ainotofflor men jag tänker mej känslan) Så Prag nu får du ge allt du har, mina fötter borde klara det mesta.
Då jag nu ändå var inne på det där med mommostuk fastnade en Roy Orbison cd i mina händer. I och för sej har jag nu och då tänkt att man kunde äga en sån för Roy har fantastiska låtar. Nu har jag 42 låtar och jag måste erkänna att jag är mäkta imponerad, så många fina låtar att plåga familjen med.
Mitt i glädjeyran av den fantastiska musiken fick jag mej en svängom med gubben på köksgolvet. Fantastiskt att kunna ta sej en tryckare när andan faller på. Inte för att det lär hända inom en rimlig framtid igen, det var nog bara en svacka från gubbens sida, men i fall att så har jag värsta tryckar musiken.
En bra dag får sällan bli en bra dag hela dagen. Liten Zeb fick ett kort men kraftigt anfall i kväll men nu är allt frid och fröjd igen. Jag är bara så bekymrad var det slutar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar