Uppförsbacke hela vägen

Så kom den då den sista lediga påskdagen.
Men en sån fantastisk påskhelg det varit om man nu bortser från hur halv jag känner mej när kontakterna ur mobilen försvunnit. Men bara felet lokaliserats är det ingen stor konst att få det mesta tillbaka. Vädret har varit förtjusande och jag har njutit varje dag. Känner att jag igen har ork för 4 arbetsdagar, inte mer.
I går hade vi en riktigt trevlig kväll med matgäster och till kaffet ökade antalet gäster men det var bara roligt. Bjöd på kycklingpaj, ägghalvor med färskoströra, brytbröd med curry och timjan, skivade tomater med basilika och mozzarellaost och en grönsallad. Till kaffet blev det cheesecake med mango.
Det mesta var sånt som jag aldrig tidigare gjort och gav ingen garanti att det var ätbart. Gästerna meddelade att de efteråt åker till KorvGörans ifall det inte smakar men efter en stund kunde de konstatera att det inte kommer att behövas. Väl det.
I dag blev det premiärtur med cykeln. Putsade och oljade (läs gubben) kedjan och kände än en gång hur bra det var att jag stod på mej när det skulle inhandlas ny cykel för ett antal år sen. Gubben tyckte bestämt att det var dags för en rejäl damcykel med fotbroms, bred sadel och högst 3 växlar. Försökte verkligen mitt yttersta genom att provcykla ett par sådana men tänkte att den skruttiga jag har där hemma är i så fall tusen gånger bättre så jag sa bestämt i från och köpte mej en 24 växlars Tunturi som är sportig och ungdomlig och vi passar perfekt ihop. Så det så.
Tänkte nu efter påsken att när vädret tillåter så tar jag den till jobbet istället för bilen. Gjorde så en provtur till gravgården på eftermiddagen och jag fattar faktiskt inte vad de gjort med vägarna i vinter. Uppförsbacke hur jag än vände på cykeln kändes det som. Dålig kondis kan det ju inte bero på. Eller?