Tills döden skiljer oss åt

I kväll har jag upplevt veckans vackraste.
Under en stilla själaringning med minnen från soliga och glada dagar. Mitt i sorgen när jag hör en gammal mans berättelse.
En berättelse om ett äktenskap som skulle ha blivit 67 år nu till midsommar men som alzheimern satte ett slut på. Hur de som unga hittat varandra under en välkomstskylt när de hälsade gäster välkomna till deras syskons bröllop. Vilken vacker början på ett livslångt förhållande.
Då trillade tårarna och döden skonar inte hur eller när den kommer. Den som lämnas ensam är ensam hur långt liv tillsammans man än fått.
Tills döden skiljer oss åt. Så vackert och så smärtsamt.