Lugnet lägger sej

En lördagskväll och lugnet lägger sej.
Det har varit loppisrace i byn och jag hade en hel del till försäljning. Fick en liten hacka för mödan och sånt som inte blev sålt fick man skänka till Hoppets stjärna så det var inte mycket jag hade tillbaka. Det var också tanken att få rensat bort ur skåp och lådor, blir småhysterisk av för mycket prylar.
Har också hälsat på farmor som tillbringar sina dagar på sjukhus för tillfället. Tog henne med till cafeterian för kaffe och kaka som jag tyckte hon behövde stackarn. Hjärtat blöder för henne och det tillstånd hon befinner sej i. Känslan av hjälplöshet ligger som ett tungt täcke över en och spontant vill jag stoppa mitt eget leverne och bara ta hand om henne men förnuftet säger att det inte går. Livet kan bli så tufft på ålderns höst och frågorna och förtvivlan hopar sej. Tillika vet jag att jag inte kan engagera mej alltför mycket precis som min kloka mamma sa mej, men det är så svårt att släppa tankarna på den lilla farmor som ligger där i sin sjukhussäng.
Sen målar jag vidare och vet inte om det bär sej eller inte. Roligt har jag de stunder jag står framför staffliet åtminstone och det är ju huvudsaken. På förmiddagen när jag målade hade jag Lars Winnerbäcks nyaste "Köpt en bil" på repeat. Diggar den så det är inte klokt. Det här med musik är så förlösande och alldeles underbart.