Flickan och pojken

Det var en gång en flicka som dansade fram på lätta steg i sommargrönskan.
Hon var förälskad och skulle fylla 15 den sommaren. Pojken hon fått upp ögonen för var en gänglig bondpojke i grannbyn med mörkt lockigt hår och blåa ögon. Att vara förälskad så där i smyg var inte så lätt men på samma gång en härlig känsla.
Så en dag stod det i tidningen om utförsäljning vid Varax och flickan som länge önskat sej en lepakkostol tog upp saken med sin mamma. Mamman som var en förstående mor och visste om dotterns förälskelse lovade att de kunde fara och titta vad det fanns för utbud. Att pojken arbetade där visste de båda också om.
Väl på plats hittades stolen de sökte men klipsk som modern var ville hon ha den ihopmonterad och såg sin chans att testa pojken i fråga lite. Han svettades ett bra tag med att få  ihop den och konstaterade skämtsamt att det nästan krävdes studenten för att lyckas med det. Flickan stod bredvid rodnandes och tittade på. Skämdes lite för sin mammas framfusighet men lite spännande var det allt.
Nu gick det så att följande år när flickan fyllde 16 kom pojken med en BadenBaden solstol i present åt flickan.
I dag har det gått 22 år sen pojken och flickan gifte sej och båda arbetar nu på Varax.
Det om nåt är väl Varax historik.

                        De vita sidenbanden
                        var blomma håller kvar
                        och må den gyllne bojan
                        förgylla alla dar.