Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

torsdag 12 november 2015

Zeb avverkar


Med grym iver slängde jag ut mattorna när vi kom hem.
Egentligen är det riktig bortkastad tid att städa den här årstiden och särskilt med hund. Men det känns ändå bättre att man farit över golven trots att det i morgon inte syns mera, man vet ju själv att det faktiskt har varit rent en liten stund.
På tal om hund så har Zeb avverkat i dag. Nånting ska han ju ta sej för de långa dagarna han står i band och i dag tyckte han var en sån där lagom dag för avverkning av närmaste buske. Det är bara det att det ibland skiter sej och så gjorde det också idag. När vi svängde in på gården såg jag genast vad som var på gång (har liksom varit med några gånger förut). Han satt och krafsade sej på nosen och vred sin käft. Som en räddande ängel slängde jag mej ur bilen och fick agera halvt som kirurg och halvt som räddande matte från kvisten som satt sej på tvären upp i gommen, ordentligt fastkilad mellan tänderna. Det var att ta i med hårdhandskarna och stoppa hela näven in i käften och bända loss kvisten. Lycklig Zeb, lycklig matte.
Så tog husse fram motorsågen och friserade busken jämt med marken.


Det här är också fortsättning på bilder från min pyssel lördag. En liten dörrkrans, varken höstlig eller julig eller både ock om man nu vill. När jag klippte ner vinrankan i växthuset konstaterade jag att det var bra virke för kransstomme och virade ihop en som sen lämnade på bordet där ute. Nu fick den agera stomme och eftersom jag tyckte den var fin i sej blev det bara lite ris och mossa på den.
Så där lagom på nåt vis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar