Nybakat och en kaffe

Eftersom det är höstvibbar i luften och allmänt grått så bestämde jag mej för att baka lite bröd. Det skulle i vanliga fall inte hända på en sommar för värmen i huset är ändå tillräcklig. Men nu har vi ju ingen sommar att tala om så lite värme från ugnen skadar inte. Att sen sätta sej ner med en kaffe och en semla där smöret rinner är inte alls tokigt.
En vecka har nu gått sen det blev ambulansfärd för min del och ibland tänker jag på mina rumskamrater, hur de har det nu. Om hon ska ha blivit redligare hon som hotade med polis och hon den lilla damen Sylvia ligger där i sin säng ännu utan besök. Hur blev det med hon som skulle opereras och aldrig kom tillbaka till rummet och den gamla damen med det långa lockiga gråa håret som pratade finska men som jag hade mest utbyte med, klarade sej hennes knä bra efter krocken. Såna saker. Den sistnämda påminde mej så om en målarvän jag saknat och inte sett sen i höstas och i går på föreläsningen, vem tror ni kommer in om inte hon och jag blev så glad. Så hamnade vi bredvid varandra och under föreläsningen satt jag och lyfte mitt högra ben och "jumppade" lite försiktigt.. Så tittade jag på henne och hon satt också och lyfte sitt högra ben och så tittade vi på varandra och hon gav mej en lätt knuff i sidan och så fnissade vi. Underbara människa.