Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

måndag 12 september 2011

Att njuta av just ingenting


Måndagar är i allmänhet en av de sunkigaste dagar på hela veckan. Långt till helg och ledighet.
Men just den här dagen har gått ovanligt fort, varför vet jag inte men jag ska väl inte analysera desto mera utan bara tacka och ta emot.
Men mitt hem är min borg eller hur det nu var. Jag kan njuta så fruktansvärt av att få komma hem och det betyder mysstund med hunden (gubben på jobb).
Så skönt att lägga sej och vila fötterna med en hund som kurar ihop så tätt intill med nosen intryckt under min arm. Så ligger vi en lång stund och tro nu inte att nån av oss hålls vaken nej nej, där ligger vi och smådregglar till jag kommer till mej igen.
Så kurrar magen och jag lufsar till köket för att röra ihop nånting. Dagens blev kebabkött, skinka, strimlad paprika och en lök, allt uppfräst i stekpanna och sen turkisk joghurt nerblandat. Jag säger bara det, då de rika skulle veta hur de fattiga mår. Slänger mej i soffan med min tallrik och slötittar på tv: medan jag äter.
Men jag har alltid i bakhuvudet att jag borde få nåt vettigt gjort varenda kväll, nu behöver det inte vara nåt stordåd men så där lagom så man inte skäms alltför mycket av hur man spenderar sin tid. I kväll blev det gardinsbyte och fönstertvätt i vardagsrummet. Gardinerna jag hängde upp är min mammas gamla och då menar jag verkligen gamla. Ca 30 år har de på nacken men det är inget jag bryr mej om, jag tycker de fortfarande är fina.
Så tog vi oss då en promenad i regnet och vi var som två dränkta frassar när vi kom tillbaks, men efter en dusch och en tekopp så känns det bra att ha offrat sej för hunden.
Det är ju dock ett väder som jag gillar när det blir höst, regn och blåst. Bara man inte har så stora fordringar på tillvaron kan man njuta av små små saker som gör en så lycklig.

Men hallå! Att det säljs jultidningar och kataloger fulla med julkrafs dimper ner i brevlådan har jag lite svårt med. Men vad vet jag, vi är ju trots allt redan inne i september.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar