Sodabullar

I går hörde jag på dialektväkteriet (eller vad det nu heter) i brist på bättre program eller musik.
Det handlade om efterrätter och sodabullar kom på tal. Tjock plätta brukade mina pojkar tala om när de var små och deras farmor stekte dem.
Själv tror jag aldrig jag smakat dessa men sökte så i dag upp recept på nätet och konstaterade att ingredienserna fanns hemma. Så här skulle experimenteras! och det är nåt gubben verkligt fasar för när jag är på experimentförsök när det gäller mat, då är det nämligen inte säkert att det slutar med nåt som är ätbart.
"Smakar nog som fammos" var pojkarnas kommentarer och jag tänkte Yes! då är det absolut godkänt och de lät sej väl smakas tillsammans med en kopp kaffe.
Har förstått att förr i tiden när folk fick främmande så kunde det bjudas på dessa bullar om inte annat fanns att tillgå. Min pappa som var diabetiker brukade få sockerfria sodabullar hos en familj har jag fått veta. Hur goda de nu sen var, men kanske det användes fruktsocker i dem.
Jag ska ge receptet på dessa så kan ni pröva, passar utmärkt en regnig dag som denna när lite uppmuntran behövs.


SODABULLAR

4 ägg
2 kkp socker
2 dl gräddfil (turkisk joghurt går bra)
0,5 dl grädde
2 tsk bakpulver
1 tsk soda
3,5 kkp vetemjöl
50 g smält smör

Vispa ägg och socker.
Rör ner gräddfil och grädde.
Blanda bakpulver och soda med vetemjölet och vänd ner i smeten.
Tillsätt smält smör.
Stek i panna.