Till ögonläkare

I dag äntligen var det tid att besöka ögonläkare.
Har dragit mej alldeles för länge trots att jag vetat att allt inte är som det ska. I natt vaknade jag förstås och tankarna snurrade i skallen. Varför jag funderat på ögonen är att de varit grusiga och dimmiga (särskilt mot kvällen) och katastrof, knappt nån mascara har jag kunnat använda! Nå det har jag klarat mej utan riktigt bra. Dessutom har synen ändrat vansinnigt enligt mej själv.
Till saken hör att min farmor har Glaukom, i vanligt tal grön starr som skadar synnerven. Hennes ögon fick för sent hjälp vilket gör att hon är så gott som är blind i dag. Detta låg jag och funderade på i natt och jag var som ett litet asplöv när jag blev inkallad i dag.
Men det var en bra och förklarande läkare och han undersökte noga. Igen kom min ålder upp och tydligen håller hela jag på att torka ut. Han satte droppar i ögonen som borde ha fuktat ca 10 sekunder men redan mellan 3 och 5 sekunder såg han första torra fläcken och det var snabbt kunde han konstatera. Annars var ögonbottnarna och trycket bra och med lite tur kan jag ha mina gamla glasögon ännu i ca 2 år men sen blir det progressiva. Visst, jag såg inte hundra med de jag har nu och så får jag hålla på att ta av dem och sätta på dem beroende på vad jag ska se eller läsa. Men om jag bara orkar med det så går mina gamla fint ännu.
Glaukom är ärftligt och eftersom det finns i släkten så är chansen att jag ska få det tio gånger större än för nån annan. Men upptäcks det i tid går det att styra sjukdomen med ögondroppar för att hålla ner trycket. Han rekommenderade att efter 50 ska jag kolla vart tredje år och det får han skriva upp att jag ska. Lättad över svaret och vetskapen om att irritationen i ögonen kan lindras med dropparna jag fick.
Men i kväll ska jag på aktläsning till kyrkan och lyssna till Sångens Vänner som sjunger. Så inte droppar jag före jag är hemma tillbaks, vem vet hur jag blir av dessa droppar? Får göra som kvinnan som blev ordinerad en matsked konjak för cirkulationen av sin läkare. Först låste hon dörren så hon inte skulle ta sej ut i fyllan och villan när hon väl tagit sin matsked. Det var klokt gjort.