Chokladhjärtan

Glad lillajulskväll på er!
Lillajul är inte som förr längre när gossarna börjar bli stora karlar. Lite choklad behöver de ändå få.
När jag själv var liten var det en helt annan kaliber på lillajulen. Det är tack vare mormor som jag minns så tydligt. Hon hade barnasinnet kvar minsann och jag tror bestämt hon tyckte det var lika spännande som jag. Då när jag var hos mormor och morfar så smög hon sej ut men kom in med buller och bång! Det klampade och stampades i farstukvisten och in genom dörren kastades ett litet paket. Och mormor hon skrattade och frustade så det var aldrig nån tvekan om vem det var. Men vi hade lika roligt båda två år efter år,för det var alltid samma visa fast jag hade växt i från själva poängen.
Då brukade jag få stora chokladhjärtan som hade rött grönt eller gult glittrigt papper på och fina band runt omkring hjärtat. De fanns i en genomskinlig plastlåda och var otroligt fina. Nu var det inte alltid de höll för mormors behandling så de kunde också ha gått sönder ibland men då kunde jag fortare äta upp det också.
Så fina saker finns inte i butikerna mera. Nu är det bara tomtar och chokladkalendrar och uppskattas knappast på samma vis.
I kväll blir det glögg med salta och söta tilltugg och massor av tända ljus.