Att drunkna i konsten i ett provrum

Att hitta ett plagg till sommarens alla fester har visat sej vara en svår nöt att knäcka. Har spanat in massor av affärer och kollat in lite på förhand men har inte hittat "det".
Gjorde så en ny runda i dag och Eriks skor var det första på listan och hur är det möjligt att karlar hittar på direkten och det första de provar sitter som det ska och sen är det bara att betala? Jag fattar inte. Han fick också en ny jacka åt sej och det är en lättnad att vi är så långt i hans införskaffning av nya kläder.
Så var det då jag och det blev strax svårare. Nästan så man har ångest redan innan det börjar. Startade vid KappAhl och hade med mej en sex sju par tunikor och skjortor in i provhytten för att åtminstone en skulle sitta. Jösses säger jag bara! Vissa plagg tar sej bäst ut där de hänger och borde vara förbjudna att ens prova.
Så kom jag då till en tunika med flera tunna lager och axelband i parti och minut och den kunde ha blivit min död. Jag snörde fullständigt in mej i den och visste till sist inte vad som var upp och ner, tror jag fick huvudet genom ett armhål och tänkte kvävas i den. Just då ringer mobilen i väskan och jag försöker desperat få fram den utan att få sönder plagget för i det här laget stramar det i varenda söm. Får så väst fram åt gubben att jag är i en provhytt vid KappAhl  ifall jag kvävs i kreationen och blir liggandes där på golvet. Ber en stilla bön att ingen drar upp draperiet för det hade varit en syn för gudarna. Hinner också tänka på att om brandalarmet gått hade jag aldrig hunnit ut.
Med blotta förskräckelsen tar jag mej så småningom ut ur butiken och styr med stort mod mot nästa affär. Vid Aukia hittar jag det som känns jag och lyckan är stor. Frågar ändå ett biträde om man kan ha vanliga vita byxor till plagget för så är det tänkt men hon tycker att det mera är som en klänning eller så går det med leggings och hon spurtar efter ett par svarta leggings och tycker att jag ska prova med dem. Gode Gud tänker jag, skulle hon veta vilka ben hon manar till att ha leggings skulle hon ha svalt tungan för länge sen. Jag avböjer vänligt men bestämt och säger att hur som helst tar jag "klänningen" och provar med mina vita byxor där hemma och då ler hon ett brett leende ,visar tummen opp och säger att det säkert går med byxor, det är ju en smaksak! Absolut säger jag och tackar för de goda råden.
Nu får det då bli som det blir men jag kommer att ha både byxor och "klänning" på samma gång. Allt i ett kallas det väl.
I kväll Night with Bands i Bennäs. Kom du också!