Ja det är knappt så man fattat det än att man skulle få uppleva den här härliga känslan och känna sån gemenskap med hela finska folket.
16 år sen sist och Patrik var 3 år och gick omkring och sjöng Den glider in och ropade Inahaa Leijonat, Inahaa!!! Så fick han en t pajta som trycktes upp efter segern som han bar med stolthet på vår Sverigeresa den sommaren. I natt sms:ade jag åt honom att han nog ska få ett pajta den här gången också.
Erik har inga minnen från den gången men gläds desto mer med Leijonen nu. Pratade med honom i telefon för en stund sen och förstod att det skulle tittas på guldfesten i H fors ikväll.
Vi har bekanta som är på minisemester i huvudstaden och som kanske inte tänkte på det här när resan bokades. Frågade idag om de också klättrat i lyktstolpar och badat i fontäner i natt, det hade de inte men nattsömnen hade nog blivit lidande av festandet och inte lär det ska bli bättre i kväll när Leijonen är på plats.
T.o.m Zeb visste det var nåt speciellt igår kväll för han lärde sej till sist när jag skrek ut min glädje över målen så började han skälla och rusa runt i rummet.
Nu ska jag bänka mej framför tv:n och slå mej för bröstet och riktigt känna hur stolt jag är över att vara Finländare och över våra nya världsmästare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar