Segt

I dag är det så där extra segt och allmänt likgiltigt.
Verkar som om arbetet tog alla krafter idag fast det var som vilken jobbdag som helst. Kommer på mej själv med att stirra in i väggen med jämna mellanrum och huvudet är bara som ett tomt skal. Tror ni det är farligt? Ja ibland blir man nästan rädd sej själv.
Då har gubben varit mera aktiv, dock inte med sånt som jag tycker är relevant men det är ju en bisak. Han har engagerat äldre sonen i ett photoprojekt och här har vattenskålar burits fram och sonen har stått på köksbordet och droppat vatten ur en plastpåse medan gubben bränt av med kameran så det osat  om det. Extra lampor har blivit kopplade för det ultimata ljuset och själv har jag hasat mej fram och suckat och ojat åt deras entusiasm. Ibland önskar jag att den ivern skulle glimta till i gubbens ögon också när nån renovering kommer på tal.
Men i dag renoveras det inte i det här huset, orkar knappt tänka tanken till slut. Istället blir det att värma en tekopp,försöka hitta nåt syndigt gott i frysen (glass finns) och kravla sej upp i soffhörnet och sen ta sej ner därifrån när det känns okej att gå och lägga sej. Typ klockan åtta då ungefär.

I dag har min äldsta vän födelsedag,grattis till dej. Du är klok och förståndig och finns alltid där för mej. När vi träffas är vi ändå på samma vågläng och som vilka jämnårigt fnissande tonårsflickor som helst. Tack för att du finns.