Nu har ju i och för sej rubriken ingenting med varandra att göra. Men jag skrollade bland mina foton och hittade den här teckningen som har flyttat hem till en skön dam med extra intresse för fransmän eller Frankrike över lag om vi ska vara mera exakt. Och jag brukar ju ha en lust att visa upp det jag åstadkommer så.
Jag ska börja arbeta igen på måndag, kors i taket, och här övas att vara i hagen intensivt nu. I morse var det så tyst så jag sprang från fönster till fönster och kikade, rädd att nåt skulle hänt min lilla Bonzo. Men han låg där lugnt, lyfte på huvudet i bland och följde med vad som hände runt omkring. Själv stack jag mej in till svärföräldrarna i arla morgonstund för att få socialt umgänge som jag håller på att tappa. Smög som en tjuv en lång omväg bakom uthus och bland äppelträd för att inte Bonzo skulle se att jag var på gång. Riktigt knäppt men behövligt.
I kväll fick han också skaka galler så länge vi provianterade bland annat 12 kg torrfoder och tuggpinnar. Kunde inte låta bli att lägga upp denna bild fast den är grynig, kunde ha blivit en bra reklambild :)
Här är han så göllig, så göllig <3 Han är nog min stora lycka just nu i höstmörkret. När jag tar honom i famnen och han tvättar mina öron och ger blöta pussar då vet man att det är äkta kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar