Det stod klart från morgon att dagen skulle vigas åt uteliv och kaffe i termos.
Målet var också klart sen en tid tillbaka. Pauanne i Kaustby.
Mamma och Hasse tog vid med. Alltid roligt att vara fler.
Och Bonzo förstås, han är väl den mest självklara. Så roligt att kunna ta med honom nu. Inte långa sträckor utan mest korta och på hans villkor. Han var ändå utslagen när vi kom hem, dessutom bilsjuk och spydde några hundra meter från hemmet.
Så fina detaljer som fanns på byggnaderna och så väldigt synd att allt står och förfaller.
Från rökbastun som varit med om brand.
Som ett Hobbit hus.
Hobbit dörr.
Också från det brandhärjade.
Som en katedral mitt i skogen.
Bonzo i "skidspåret"
Jag må ha levt under en mossig sten, men detta ställe visste jag inte om för bara en tid sen. Som Lappland i närmiljö och så mycket sevärt. Vädret gjorde ju sitt förstås.
När vi vilat upp oss hemma fixade vi hundträff med Veikko. En klok och saklig hanhund som la ett lugn över en ivrig valp. Kram på dej.
Ibland var det noskontakt och ibland ignorerade de varandra totalt. Bonzo gjorde sina egna nos undersökningar under biltak fast han hade besök, han överraskade totalt. Det han var mest intresserad av var Veikkos svans som var som den bästa leksak man kan tänka sej. Nu börjar även Bonzo ha koll på det där med andra hundar. Ett sånt hundliv även denna dag blev.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar