Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

lördag 10 oktober 2020

Fredag och lördag

Gårdagen började regnig och grå, men vissa bekommer det inte särdeles mycket. Snarare är det mycket intressant med alla vattenpölar och verkar dessutom smaka mycket gott.


Jag föreslog att vi skulle baka bullar och så bjöd vi in alla våra barn att äta så många de ville.


Plockade in fredagsbuketten och tittade på Doobidoo och ett par avsnitt av Morden i Sandhamn.


I dag lördag har jag tömt växthuset helt och från uterummet plockat in en hel del paprikor.


Bland alla paprikor hittades ett öra. Vems?


En som hatar att vara instängd. Har har stått i hage och ylat nu så länge jag fixat med mat, dammsugit och skurat. Husse kom hem till undsättning så han fick komma in och pissa på golvet det första han gjorde...



I dag är det 12 år sen mamma och jag upplevde vår första av tre Leonard Cohen konserter i Helsingfors. Vi har pratat om det i telefon i dag och vi ojar oss ännu över vilken upplevelse det var. Hur vi på hotellrummet hade svårt att välja färg på läppstiftet, hur jag våndades över att ha för urringat. Känslan när konserten drog i gång och vi totalt golvades av hans röst. Att vi åt chokladstång i pausen och mammas telefon började ringa mitt i Hallelujah och hon fick sätta sej på den. Upplevelsen att ha hittat alepa och hur vi efteråt satt tysta och åt kalla rispiroger på rummet och försökte fatta vad vi just varit med om. Och helt överens på tågstationen i väntan på tåget hem att ett nytt tidevarv just tagit sin början. Nu var det före och efter som gällde. Fotot är från vår andra konsert när vi höll på att bli riktiga proffs med Cohen t shirt och sittplatser på nionde bänkrad. Året var 2010.


År 2012 var proffsen ett faktum med bänkrad nummer tre och jag är stoltare än stolt att skriva att jag tagit detta foto. Vi bar själva hattar och åkte taxi genom huvudstaden. Hade vi fått en fjärde gång hade vi körat bakom honom. Tyvärr blev han sjuk och dog i en ålder av 82 år. Oss gav han minnen för livet.






 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar