2010

Året började med kallt väder och mycket snö. Zeb hade stora problem i drivorna men lärde sej heller aldrig att låta diken vara.

I mars åkte vi på skidsemester till Äkäs. Underbara dagar med solen i ansiktet och härliga vyer. Gubben var en dag uppe på Kukastunturi och där var det rent av synd med träden,de var så snöpinade.

I april/maj hade jag min alldeles egna första utställning. Jag var så nervös inför den men fick så bra respons och uppmuntrande ord så sen var det bara roligt! Den gav mej också en kick framåt.

I juni var jag på en målardag vid Stinasholmarna. Jag njöt verkligen av den dagen. Solen värmde och vattnet porlade. Kände mej riktigt kreativ.

Sommaren var otroligt varm och jag slappade och njöt. Många kalas var på gång och till ett hade jag ett beställningsarbete.

Augusti var den mest händelserika. I familjen hade vi tre konserter pågång. Sonisphere den 8 , Leonard Cohen den 10 och U2 den 21.
Vädret visade sin makt på Sonisphere med fallvindar och stora hagelkorn. Vinden slet sönder både scen och instrument. Spännande väntan på att få kontakt med de mina som var mitt ute i ovädret. Allt var dock bra med dem.
På U2 småregnade det konserten igenom men vi hade ställt oss med regnrockar. Rätt mäktigt att sjunga Singing in the rain med 52 000 andra på Olympiastadion. När vi for därifrån hällregnade det och vi var plaskblöta. Mina nya beige läderstövlar färgades blåa av jeansen. De gick att fixa till sen.
Dagen när Cohen besökte Helsingfors var det varmt och solen sken från en klarblå himmel......

Mina konsert t-shirts...

... och min Cohen World Tour 2010 ring. Mitt absoluta favoritsmycke.


Så kom också skolstarten för mina pojkar. Nu skulle båda studera i Terjärv och bo på internat. Jag hade oroat mej för den dagen länge. En sommardag när jag satt i trädgårdsgungan och pojkarna låg på gräsmattan minns jag särskilt väl. Vi pratade och skrattade om inget särskilt men jag tänkte för mej själv att jag ska komma ihåg den här dagen hur bra vi hade det och känslan att få ha dem hos mej.
Har också många gånger kommit ihåg den dagen under hösten. Det är inte så enkelt för en mamma att släppa taget om sina barn och det ska medges att det inte var lätt den första veckan de var borta. Gubben och jag kom hem från arbetet till ett tomt hus. När vi åt kvällsmat satt vi ensamma vid ett stort bord och absolut ingen matlust. Visste inte hur jag skulle få kvällarna att gå. Men konstigt hur man vänjer sej. Och när jag ser att de trivs och hur de utvecklas till ansvarsfulla män som kan ta vara på sej så känns det ändå bra.
Jag vet att jag är en riktig hönsmamma men kan inte hjälpa att jag älskar mina barn över allt annat.

I oktober hade jag min andra utställning och var inte alls lika nervös den här gången. Många Essebor var och titta så det var ju roligt.

Så började jag med bloggandet och det har blivit bara roligare med tiden. Tycker om att skriva och det verkar som om rätt många följer min blogg. Tack till alla er.

Ett rätt så händelserikt år blev det trots allt med mycket musik. Vi är en musikdiggande familj så det faller sej rätt naturligt. På Jakobsdagarna hängde vi ofta i skolparken och såg flera artister där. I september ordnades Bluesfestival på danslava i Ytteresse och naturligtvis var vi på plats.

Året kan så inte sluta på ett bättre sätt. Far i kväll till Kokkola för att höra på lilla sonens band Orion som har konsert på nyårslägret. Ska bli så kul!


Vill tillägga att mina guldkanter i vardagen är alla mina fina vänner. En eftermiddag eller kvällsstund tillsammans med er är guld värd.

GOTT NYTT ÅR 2011 MINA KÄRA!