Den här veckan har jag hämtat gubben från jobbet varje kväll. Zeb vill helst inte vara ensam hemma utan följer med så klart. Spanar efter katter eller andra hundar ut efter vägen och gör stora ögon när bilar svischar förbi. Hinner inte riktigt uppfatta vad som händer och det är sååå spännande.
Sitter sen väntandes med blicken rakt mot ytterdörren. När kommer pappa? Det rycker i den lilla kroppen varje gång dörren öppnas, inte än, nej det är inte pappa... nu kommer han! Några glada tag med svansen och en blick som säger att du får sätta dej i baksätet för jag sitter framme.
Så kan Zeb äntligen slappna av och lägga sej till vila på sätet för nu bär det av hem igen.
Så bra med fredag igen.
Ska snart hämta gubben. Zeb suckar förnöjt där han ligger på mattan. Hör hur pojkarna pratar och skrattar i bastun. Frid och fröjd. De kommer så bra överens mina pojkar, har alltid gjort det och de har haft glädje av varandra hela tiden fastän det är 2 år och 7 månader mellan dem. Lilla sonen har haft mycket lättare med teoriämnena i skolan och många gånger fått hjälpa storebror som verkligt fått kämpa i många ämnen.
Nu är det storebror som hjälper och ger goda råd till lillebror vad gäller slöjdandet. Vad bra att man kan hjälpa varandra.
Lilla sonen kom till jobbet i dag efter skolan för att lära sej punktsvetsa rävfoderbord. Han gjorde det redan i somras men behövde friska upp minnet ifall de behöver extra hjälp nån helg. Det är supermycket jobb nu och det körs tre skift + natt. Fick förfrågan om jag ville komma på jobb imorgon också. Tror ni jag lovade? inte en chans! Men det svaret tror jag de hade väntat sej också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar