Snart tant

Jag har inte fått värmeslag ännu ifall nån undrat. Bara nästan, men lite svalare har vi nu till kvällen.

Tillbaka till gårdagen. Alltså jag fick världens överraskning i går och så här i efterhand fattar jag inte hur blåögd man egentligen får vara och att helt enkelt fatta noll.
I Bennäs var det hantverkarmarknad och gubben var så fasligt intresserad (första tecknet) så vi for dit. Tänkte jag skulle göra mat åt oss före men det tyckte inte gubben (andra tecknet) nej vi kan äta nåt senare.
Så gick vi då där och vinglade och träffade på mamma och Hasse och jag investerade i de finaste pulsvärmare man kan tänka sej intet ont anandes. Sen dök lillasyster upp och verkade förvånad över att se mej. Så tog hon upp en blomsterkrans och trädde den på mitt huvud och jag tror jag såg ut som den där katten i reklamen när han blir mer och mer förvånad. Så började mamma rota omkring i sin martaslunga och fick fram pappersrullar och säkerhetsnålar och jag såg fortfarande ut som katten i reklamen. Fick en fin text på framsidan: JO DET ÄR FAKTISKT SANT... och på ryggen stod det: SNART BLIR JAG TANT.
Så fick jag gå omkring med plakaten på mej och visst fick jag uppmärksamhet alltid. Gamla gubbar läste och konstaterade att det där kan inte stämma och många kom fram och gratulerade. Jag fick t.o.m en brosch med texten TANT och bröd av en annan.
När jag sen gjort tillräckligt åtlöje av mej själv bar det iväg med mamma och syster till Pavis. Där beställdes godaste biffen och vi satt där ute och åt och tittade ut över vattnet. Där blev jag också bjuden på en drink, tydligen hade personalen lite sympatier med mej.
Senare forslades jag vidare till Strandcamping för glass på bryggan och vid det laget var jag alldeles varm om hjärtat över min mamma och syster. Vi hade en superrolig kväll och fastän jag var lite trött och groggig i morse när klockan ringde så har arbetsdagen gått med ett leende på läpparna. Överraskningar är hur roliga som helst men att jag inte fattade att nåt var på gång, det har jag svårt att smälta.

Här står jag utanför Pavis och grinar mot solen och ja, lite tantvarning är det nog alltid.