Omringad av de finaste människor

Det är ännu rätt tidig morgon men fast jag är så efter med sömnen vaknade jag tidigt och tankarna gick till gårdagen, sen gick det inte att somna om. Jag låg där i sängen med en sömnigt leende och ibland måste jag fnissa till.
Att vara omringad av de finaste människor är väl ändå det dyrbaraste som finns. Jag känner mej så lyckligt lottad.
Ta nu bara i går när jag kom upp till första kaffepausen på arbetet. Då hade mina närmaste vänner där dukat upp med rödlemonad och stora muffins. Ett litet sätt att komma ihåg min födelsedag men ack vad det värmde i hjärteroten. Där satt vi då och skålade i lemonad och funderade på ålderskriser. Ni är underbara!
Sent i går kväll var jag med om nåt som jag inte ens tror folk har sett på bio. Jag städade för åskan och regnet hade gjort det svalare så därför var jag igång så sent. Så säger gubben att kom nu och se vad Zeb tittar på. Där på terassen stod ett gäng av det bästa man kan tänka sej och att Zeb skällde och morrade har jag full förståelse för. Det var den mest osannolika syn och jag trodde faktiskt jag skulle dra av. Det går inte att beskriva och bild får ni inte med all respekt för mina kära men jag vek mej av skratt. De sjöng för mej och så lästes det upp för mej vissa tantsignaler man kan börja se i min ålder. Så otroligt rolig. Att sen försöka somna till dessa syner på näthinnan är helt enkelt omöjligt men vet ni, nu har jag 4 veckor av ledighet så visst borde jag hinna vila och samla krafter.