En eftermiddag med vänner

Vänner är ovärderliga, så är det bara.
Hade förmånen att tillbringa eftermiddagen med min barndomsvän och hennes äldre syster. Systern kom vi fram till att det är 4 år sen vi senast sågs. Men vi har varit så mycket tillsammans att det känns som att det bara är att fortsätta där vi sluta senast. Det är i alla fall en stund sen vi lekte kalikagubben och ge mej en vink och sånt. Om somrarna sov vi i deras stora tält och spelade pidro tills vi fick ta ficklampan till hjälp för att se korten, däremellan vi sprang ner till ån för att simma. Grälade gjorde vi ibland men det är sånt som hör till, för det mesta hade vi bara roligt. Det var en härlig bekymmerslös tid som jag alltid kommer att minnas.

Här hemma är vi lite i fixartagen eller rättare sagt gubben, jag hjälper bara till lite grann. Han har målat pannrumsgolvet och håller nu på med förrådsgolvet. Vi har ju bara bott 11 år så inte har vi ännu hunnit men nu blir det gjort i alla fall.
Ska just servera honom kaffe på terassen och kanske han också borde få ett vinglas så duktig som han är, så kan jag själv också ta ett utan dåligt samvete. Man får inte vara dum.