Satt och funderade idag att vi borde göra nåt tillsammans hela familjen. Sista veckan vi är samlade på länge och det gör mej lite nojig. Hade några förslag och frågade Patrik som jag mest ville göra det här för och han tyckte vi skulle fara och fiska. Nu gick det inte med nån plats här i närheten utan en ordentlig utflykt skulle det bli.
Ni förstår att jag var till mej av lycka över en fisketur men vad gör man inte för familjen. Så här letades mask och metspön och jag fick stå för piknikkorgen. Sedan bar det av mot Maxmo till en bro som är känd för god fisketur. Det stämde mer än väl för de drog upp firre efter firre och jag satt med kameran i högsta hugg och oade och ahade mest hela tiden. Äckligt värre var det att se när de trädde masken på kroken för att inte tala om när de bröt nacken av firrarna och jag satt med fingrarna tryckta farligt långt in i öronen för att inte höra knaket.
Men vi fick en härlig eftermiddag med många skratt och nöjda karlar och jag är glad att vi gjorde utfärden. Hemresan var långt ifrån angenäm med fisklukten hängande i luften i en varm bil och stunder kom när jag tänkte dra av. Vid Oravais Abc blev det ordentlig handtvätt. Vi hade fisk med hem i en påse i kylväskan för att eventuellt röka den men ingen orkade så det blev kattmat. Funderar nu seriöst om jag ska införskaffa en ny kylväska. Tanken på att slemmiga fiskar legat där mina fina grillbiffar ska transporteras är ingen höjdare.
Måste få visa en sån fin handstickad sjal jag fick i går kväll av min fina väninna och hennes familj. Tänk vilket arbete som ligger bakom och att jag tyst önskat att nån kunde göra mej en sån nångång. Ibland blir önskningar besvarade och det var en så fin överraskning. Den kommer att vara flitigt i användning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar