Om mig
- Anette
- En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.
torsdag 14 juli 2011
En dag vid Tuuri
Ja där har jag varit idag, inte för att jag hade behov av stället men för att få dagen att gå. Det är det viktigaste just nu, att fylla dagarna med aktiviteter så att kvällen kommer och jag igen får en ny dag att fylla. Låter inte klokt jag vet och det är inte klokt heller men nu just funkar det bäst så.
Fruktansvärt med folk! De var överallt och det talades ryska och finska vart man än vände sej. Föräldrar som inte fattar bättre än slarvar sina skrikande små gaphalsar med överallt för att sätta andras klena nerver på prov. Att folk inte har annat för sej på semestern än att trängas i butiker och lura sej att man köper billigt. Det är långt ifrån billigt bara man kollar priserna lite.Enda som är billigt är gamla filmer och cd:n.
Nåja jag var ju själv där men inte blev det nån stor investering för min del. Köpte mej en handväska från Nahkapaikka för jag har sååå lite väskor från förut, tycker jag åtminstone.
Den som fick mest på resan var Zeb som fick nytt koppel och nya tennisbollar att tugga sönder.
Gubben införskaffade en navigator och den skulle förstås testas med detsamma genom att ta oss hem igen. Så fick man välja om Patrik eller Astrid snackade, Patrik tyckte jag förstås men båda två lät lite torra och ointressanta. Varför väljer man inte nån med behaglig röst som man bara väntar på att få höra istället för att bli irriterad och ropa knip käft varje gång Patrik eller Astrid öppnar munnen. Ta tex Cohen (varifrån fick jag honom nu plötsligt?) Han skulle säga "Turn left, baby" eller "Honey, after 200 meters turn right" ni vet med en stämma som får huden att knottras som kycklingskin. Visst tusan skulle det vara ett sant nöje att vara ute och åka en sväng då!
Angående MIN Patrik så tror jag det går bättre för var dag som går. Har bara hört korta sms av honom förutom ett telefonsamtal. Mest lektioner verkar det vara än så länge och maten tyckte han var ok. På fredag skulle de slippa på kvällsar så nåt positivt har pojkarna att se fram emot. Men det tar säkert sin tid att komma in i ruljansen där.
Vill tillägga att jag inte slipper och kommentera eller svara på någons kommentar, varför vet jag inte och inte ens datanördarna i familjen kan lösa mysteriet så det är bara att se tiden an. Men ni vet varför det är tyst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ska man stanna hemma bara för att man har små barn!?
SvaraRadera