Nu sitter jag här och bloggar som 40 åring och ingenting känns egentligen annorlunda. Kanske då den varma känslan i mitt bröst över alla underbara människor som finns i min närhet. Hela förmiddagen pipade telefonen av sms och flera telefonsamtal, fick t.o.m ladda den mellan varven.
På eftermiddagen började gäster dyka upp och bland alla väntade gäster så kom en kär gammal vän med en blomma under armen. En vän som betytt så otroligt mycket för mej men med åren blivit allt mer sällan att vi träffats. Sånt värmer så oerhört, att ändå bli ihågkommen fast jag inte tror vi träffats på över ett halv år. Tack kära du.
Kvällen fortsatte med mera gäster. Nu låter det som jag haft värsta festen men det har jag inte egentligen. Bara tjocka släkten och det vill inte säga lite det. Enkelt med dopp och glass och allt serverat ur pappersmuggar och fat. Är det sommar och sol så ska man väl inte göra det så svårt för sej.
De finaste presenter man kan tänka sej. Jag är så oerhört tacksam.
Sitter så här med ett glas bubbel framför mej. Mör i kroppen och tunga ögonlock. En slokande blomsterkrans bredvid mej påminner mej om en underbar kväll med mamma och syster.
Ute håller himlen på att förvandlas till intensiva färger i rött och orange av en sol som går till vila.
Jag är 40 år och ingenting har egentligen förändrats.
Jag med mina fina pojkar.Silverhalsbandet fick jag av kära gubben i gåva men jag fick själv vara med och välja det. Finsk design av Ritva Liisa.
Definitivt den sötaste på festen. Hoppas syster det är ok att jag satte upp en bild, jag kunde inte motstå.
det är helt ok!Hon blev glad över att se sej själv i datorn.
SvaraRadera