Borta bra men hemma bäst

Så är jag åter tillbaka i rutan med ett nytt äventyr i bakfickan och så mycket nöjdare med tillvaron här hemma i lugna Esse.
Tisdag morgon statade vi med tåget från Bennäs ner till Helsingfors. Hade lite extra tid över och så plötsligt stod vi utanför Ateneum och gubben frågade vad det är för utställning på gång. Kom så ihåg att jag läst om Carl Larsson utställningen och plötsligt hade jag världens chans. Gubben märkte förstås att jag var sjukt peppad på att besöka den så snäll som han är satte han sej tillrätta i en soffa medan jag betalade in mej och vandrade förundrad från tavla till tavla i de många rummen. Hade hur som helst behövt ha ännu mer tid på mej att kunna smälta alla intryck från rundvandringen men kände mej mycket belevad där bland de hundra år gamla tavlorna med svulstiga ramar och ack så ljuvliga målningar. Den karln visste vad han höll på med.

Efter Ateneum steg vi på Silja Symphony och befann oss bland flamencodansare och vackra utstyrslar.

Gubben hittade en trevlig tös att umgås med. (Hon varken sa emot eller var gnällig.)

Själv fick jag ty mej till en lampstolpe.

Följande förmiddag nådde vi Stockholm och strosade runt på Söder och kollade in lite små affärer. Vädret var ljuvligt varmt och vårigt. På Kista galleri mötte vi syster och hennes två äldsta barn som var på besök hos pappas fru. Syster visste att vi var på gång men annars överraskade vi nog genom att dyka upp. Vi gjorde så ett stopp i Sundbyberg för kaffe före vi igen skulle gå ombord.

Det första vi gjorde när vi kom till Stockholm var att åka till Globen och där fick gubben för sej att åka på Sky Wiew upp till toppen. Själv satte jag mej där nere på en bänk solandes så länge och funderade skarpt på vilket tunnelbanetåg som skulle ta mej tillbaks ifall han inte kom levandes ner därifrån. Efteråt tyckte han inte att det hade varit så märkvärdig och fnös åt mej när jag sa att det absolut hade varit min sista stund i fall jag gett mej upp i den plastbollen. Jag som har svårt att klara yttertrappan på Tobaksmagasinet i Jeppis...

Så nu är vi då hemma tillbaks efter en trevlig liten tur. Så här i efterhand tänker jag att jag fick ju min konstutställning men ostkakan är ännu oäten. Såg läckra ostkakebitar vid Robert´s coffee i Helsingfors idag men hade satt sprätt på en del pengar så jag unnade mej bara en örfil. Köpte en del till vår och sommargarderoben och den läckraste vårjacka jag nånsin haft. Blir det inte vår på riktigt när jag drar den på mej blir det aldrig. Bild i morgon.