Vet att jag beklagat mej länge över det här med hundhår och ibland är det ett verkligt dilemma. Som i morse när jag upptäckte att panelgardinerna i vårt sovrum är igenom grodd med hundhår nertill. Det är såna stunder man sliter i sitt eget hår och himlar med ögonen. Men vad är nu gulligare än det att Zeb kommer inrusande direkt till mej om mornarna för att slicka min hand där jag ännu ligger och drar mej i sängen och sen lägga nosen på sängkanten för att ljudligt sucka och vänta på att jag ska stiga upp.
Hörde om en dam på kontoret som samlat på hundhår från sina hundar och låtit sticka en tröja av det. Så i dag fick jag äntligen se tröjan eller koftan och den var alldeles mjuk,varm och ljuvlig. Har själv för en tid sen börjat samla på Zebs hår och vem vet kanske jag en dag får värma mej i nåt som kommit från en älskad individ som tagit hela familjen med storm. Så visst finns det en liten charm i att hundar fäller hår. Men bara en liten.
Mycket på gång nu och tiden flyger iväg. Projektet som jag skrivit om fortskrider men stannade upp i dag p.g.a en cykel. Låter konstigt men tids nog klarnar det. Vill inte orda för mycket om det före jag har rott det i land. Men jag skulle vara tacksam för ett par timmar till på dygnet, en tid i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar