Så sägs det i ordspråket och visst är det sant.
Dagen blev bättre ju längre den led och så hände nåt alldeles fantastiskt men som jag inte kan skriva om före måndag, attans också.
Det har varit en rätt så slapp dag och ungarna har t. o. m tyckt att det varit lite segt. Men det är verkligt bra med såna dagar också, att se på klockan hur visarna sniglar sej fram och dagen tycks oändlig.
Som mor och hustru i huset har jag haft mina dagliga sysslor (mycket könsinriktat hos oss ska ni veta) och har även hunnit med lite brödbak. Började så smått i klädskåpet och slängde en hel hop med trasiga stumpor och sånt. Ibland måste man ta tag i rensandet och det skulle vara så skönt att få lägga undan det stora och bylsiga och ta fram det sommarlätta. Men än dröjer det.
Nu med en ännu bastuvarm kropp ska jag njuta av kvällen i lugn och ro. Tända lite ljus och krypa upp i soffhörnet, klia Zeb bakom öronen som alltid smyger upp i min famn så fort tillfälle ges. Sämre kunde man ha det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar