Hantlangare

I morse var jag uppe med tuppen.
Hämtade upp mamma vid sjutiden och så bar det av till simhallen. Bästa tidpunkten om man vill ha space i bassängen. Som mest var vi fem personer i längdbassängen och terapibassängen och ångbastun så gott som för oss själva. Behöver jag säga att det smakade ljuvligt med kaffe och en stor broilersmörgås i solen vid Fredrikas efteråt?
När jag så var på gång besökte jag bekanta en stund på eftermiddagen för lite prat och skratt.
I kväll har jag agerat hantlangare med sviktande framgång.
Vi har tagit upp en stenbelagd gång som har växt igen och gör helt enkelt om den. Eftersom jag ännu inte står på mina knän har jag försökt hålla mannen med material, allt för att han skulle känna att det är mödan värt. Men det var svårt kan jag säga. Jag håvade fram sakerna i fel ordning hur jag än försökte organisera. Ibland kändes det som om jag behövt ha en skopa kross i högsta hugg samtidigt som jag behövde ha en ny sten till hands och dessutom vattenpasset till hands. Nå det gick rätt bra sist och slutligen och vi är väl så gott som halvvägs. Men med sågen tyckte jag själv jag var en hejare, månne det är mina hantverkargener som fortplantat sej i ungarna?