Veckostädning

Pustar ut mellan varven med kaffe och kvällsfärskt hembakat bröd.
Det blev den enkla varianten med två plåtar bröd, bara att skära i lämpliga bitar. Smakar lika bra ändå.
Ja här är inte nåt intressant på gång i kväll utan jag tog tag i lite damsugning och golvmoppning. Mellan varven sitter jag med benet högt eftersom det ser ut att ha svalt ett par pingisbollar där i knähöjd. I går den här tiden var jag mycket tveksam om det skulle bli nåt arbete för min del i dag för jag hade riktigt ont hela dagen och svårt att ta mej från punkt A till B. Fattar inte hur vissa dagar kan vara så ruttna för att nästa dag klinka på mera normalt. Men med lindat knä har det gått rätt hyfsat fast jag nog fått höra att jag ska åka hem och vila när de sätt hur jag tagit mej fram knöckligt värre. Nåja en dag kvar nu så ska jag vila för att sen ta en maratondag på söndag.
Städandet ja. Det brukar jag vilja ha undanröjt tills Erik kommer hem över helgen. Han ser så gott som rött på mej och min damsugare fastän det i själva verket är han som är pedanten i huset. Men jag vill ju inte bli ihågkommen som mamman som alltid sprang omkring med damsugaren utan vill så mycket hellre lägga tid på det som det verkligt är nån mening med. Att ta mej tid att prata och lyssna på vad de har att berätta. Bara att fråga om arbetsdagen och om skolveckan som gått. Att visa att man bryr sej. Så oerhört mycket viktigare än att allt hundhår ska vara borta. Det har jag ändå ingen chans emot. T.o.m när jag öppnar matlådan i arbetet möter mej hundhår så varför ta stress över det. Fast i ärlighetens namn gör det mej galen ibland.