Energi till tusen

Ibland blir jag riktigt överraskad av mej själv. Fattar knappt att jag kan ha sån energi vissa dagar, visserligen kommer de inte så ofta men några gånger i året i alla fall och då gäller det att passa på.
Har varit riktigt husmoderlig och kokat saft och lingonsylt. Visserligen går det inte så mycket av saften men det är bra att ha och har man då bär i frysen så varför inte.
Så har jag tömt frysen för tillfället och fört matvarorna på trappan, det är avfrostning på gång. Undrar just om det inte var mera is än mat i den. Men nu blir det snart bra och så intressant att se vad man hittar. Det finns massor man glömt att man hade som legat längst bak, tex bröd som gick ut i början av juli och som inte såg så värst aptitligt ut, det fick åka i sophinken.

Här har vi två som sitter och väntar på grillad korv.
När barnen var små gjorde vi alla möjliga utfärder med dem och på vintern var vi mycket ute i naturen och grilla korv. Det är otaliga kilo ved vill burit med oss. Nu fick jag den smarta ide i dag när solen skiner från en klarblå himmel att här ska göras upp brasa och så ska ätas korv. Nu är ju ungarna stora och inte längre så lättlurade som förr om hur roligt det blir att plumsa med snö till knäna för att sen sitta i snödrivan och äta. Så vår utfärd blev ca 50 meter från gården men vi fick i alla fall skyffla undan snö för att komma fram.
Nu är det så att ska man grilla på glöd så borde man göra upp elden en bra stund på förhand och det var inte fallet för oss. Lillen skulle nämligen på bandövning och tiden var knapp. Skam den som ger sej. Så fort det bara syntes lite glöd var korven på, och ska sanningen fram blev den mera eldad än grillad. Snäll som jag är fick de andra göra åt sej först för de var så hungriga. När jag skulle börja grilla min korv sjönk hela brasskrället ihop och slocknade. Ha ha jätteroligt! Jag kände mej smått förbannad och marscherade in. Tror faktiskt att de andra tyckte liiite synd om mej. Men min vän i nöden är turkisk yoghurt med solrosfrön och det går alltid hem hos mej så nu känns det redan lite bättre. Jag fick ju min utflykt med hela familjen och det var huvudsaken.

En apelsin till efterrätt. Nu ska här sättas en bröddeg på jäsning och så far Zeb och jag på rådjursjakt. Ha det bra alla där ut i solen, kanske vi ses här än ikväll.