Gröna fingrar

Alltså nu är det inte länge till före vi skördar de första paprikorna hos oss. Jag riktigt ser hur plantorna kommer att dingna under bördan av otaliga kärleksröda paprikor.
Ärligt talat så är jag som en parasit när det gäller växter. Jag tar livet av det mesta och har fått plantor av folk som sagt att den här får du aldrig livet av och den sprider sej enormt. Ha säger jag bara, det mesta dör bara jag tittar på det. Inte ens ogräs trivs särskilt bra i mina blomrabatter.
En tomatplanta hade jag i en kruka för två år sen och den gav en rejäl skörd. Måste försöka igen i år för vi har rena plajan här på bakgården om somrarna. Ibland kan vi inte alls vara där före kvällen kommer med svalka och ljumma vindar.

Hamnade till staden Jakobstad efter jobbet. Erik behövde ha nån ny sladd och mojäng till sitt spelande och som den stöttande mor jag är kunde jag inte neka till det. Fick på samma gång bytt en tröja jag köpt och i ett svagt ögonblick glömt hur enormt bredaxlad jag är. Jag brukar säga att när Arnold Schwartzenegger lägger av sin karriär inom filmen så kan de ringa mej. Jag är hans självklara efterträdare med mina axlar och för att inte tala om mina vadmuskler, de är enorma!
Sen tyckte sonen att vi gott kunde äta vid MacDonalds och som den stöttande mor jag är kunde jag inte neka till det. Har ni inte prövat deras Fiestasallad så har ni gått miste om mycket den är suverän.

Hade bakluckan på bilen full med bråte som vi körde till Ekorosk och det var med lättat hjärta vi återvände därifrån. Det finns massor ännu bara jag hinner gå igenom allt sen kör vi bort lite i taget.
Just ikväll blir det inte mera för att göra ett stadsbesök tar musten ur en så troligtvis blir det en tekopp i soffan och lite film.
Det hjälper inte att Zeb ser på mej med krävande blick. I kväll är jag hård och tänker det straffar sej att stå och smygäta hushållspapper ur roskisen när matte och husse vänder ryggen till.