Vår förstfödde fyller år efter lite mindre än en vecka och eftersom det inte blir mindre program den närmaste tiden ska vi ha en pytteliten fest i morgon när vi är lediga.
Skulle så baka en tårtbotten och hade slängt alla ingredienser i bunken redo att vispas. Men elvispen var stendöd och vid närmare betraktelse var sladden så gott som av. Vad göra nu tänkte jag och kom på att jag får pallra mej upp till svärmor för att låna hennes. Där var ingen hemma men fräck som jag är bröt jag mej in på jakt efter en elvisp.
Hittade en men väl nere kom nästa problem. Vi var tre stycken som försökte få fast visplarna utan resultat. I det här läget hade jag redan börjat slita mitt hår i ren frustration. Rotade igenom egna tillbehör och hittade vispen till matberedaren, monterade och hepp så hade jag en kaksmet som hette duga. Fick ju så prövat en mojäng som jag inte använt förut de 22 år vi haft den i vår ägo. Alltså vispen, matberedaren är igång varje vecka.
Så hej om ni nu läser detta mina svärföräldrar, så har jag rotat igenom era köksskåp i desperation. Men återlämnat allt till sina ställen utan att ha använt nåt. För teknisk mojäng för oss helt enkelt.
Gubben blev i alla fall lite glad. Ska skruva sönder elvispen och få igång den igen. Det har han gett sej den på, är ju dyra saker det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar