Julafton

JULENS BUDSKAP

Julens klockor ringer helgen in
Bjuder till frid i hjärta och sinn.
Jesusbarnet är fött, att frälsa vår värld
gott det är att veta, på vår irrande färd.
Ett ljus i mörker brinner för oss
Värmer och lyser med flammande bloss.
Världen är sargad av krig och nöd
Lidande människor ska vi ge vårt stöd
att älska vår nästa bör vi oss lära
och hjälpsamt varandras bördor bära.
Ty godhet som slösas kommer åter igen
inget är större än kärleken.
Till hembygdens kyrka vi ställer stegen
tankarna går till dem som före oss trampat vägen
med tacksamhet och saknad, vi minns våra kära
alla som stått oss i livet nära
frid de funnit, och nu vila under mullen
där levande ljus och blommor pryder kullen.
Minnet av dem, ska vi vörda ömt och ära
med kärlek minnas, vad vi av dem fått lära.
I kyrkan vi möts av ett flödande ljus
psalmsång och orgelns mäktiga brus
vi fylls av stillhet och inre frid
glömmer vi för en stund, världens oro och strid.
Här får vi möta vår frälsande Gud
ödmjukt ta mot det jublande bud
att hopp det finns för vår tvivlande tro
tack, Gud, som skänker en jäktande vandrare ro.
Stort det är att av kärlekens förlåtande makt
vi får ta del, ty så är det sagt
vi böjer vårt huvud och knäpper vår hand
vi ber om hjälp för varje folk och land.
Alla svältande barn, som ingen trygghet förnimmer
låt dem få del av omsorgens skimmer
ögon som strålar, av tillit så klara
skydda dem från förtryck och fara.
Så ska vi minnas alla gamla, sjuka och ensamma
vi gläder dem med ett besök och en blomma.
Julens budskap över världen ska gå
en önskan om att frid och fred
alla människor skall få.

(vem som skrivit dikten fick jag tyvärr inte med)

En underbar julhelg till er alla. Vi ses igen på julannandag.