Min morgon

Vaknade till en kall morgon både inne och ute.
Det blev att dra sockorna på och bege sej ut till pannrummet för att fixa lite värme i huset. Världens soluppgång hade jag med mej och kunde inte annat än hämta kameran. Gubben säger för övrigt att jag kommer att nöta upp den en vacker dag, men jag i min tur kontrar med att vad gör vi annars med den, undanstoppad i nån låda?
Efter fotandet kom jag in och det var som om luften gått ur mej. Vad ska jag göra nu? Hur ska jag få den här dagen att gå? Alla har åkt iväg till sina jobb, endast snickaren ligger under täcket ordentligt förkyld.
Har plöjt omkring i bloggvärlden för att få inspiration till nån syssla i dag men inte heller det tycks hjälpa. Den enda jag hittade var ett ordspråk om att "Bättre gråta ut en gång än ständigt sucka" Men inte vill jag gråta inte och inte heller sucka fast jag vet att jag gör det hela tiden. Vet inte hur många gånger jag i går fick frågan hur jag har det med mitt knä och drog samma klagovisa om och om igen.
Men nu ska jag verkligen försöka rycka upp mej och hitta på nåt vettigt. Farmors pläd som jag lovat sy ihop ligger där i påsen och bara väntar på mej. Biblioteket är öppet och jag längtar efter nån tjock bok att sjunka in i, har varit utan i flera dagar nu och det är näst intill katastrof. Har jag riktigt tur vaknar sonen här nångång och jag kan ha lite kvalitetstid med honom. Men nån promenad med hunden blir det knappast i dag, det känns att jag var igång ett par ordentliga timmar i går. Så hej på dej måndag, nu kör vi!