När åskan tar över

Det har varit en lång och seg måndag.
Kanske för att jag steg upp med tuppen för att hinna säga hej åt en arbetsåtervändare.
Kanske för att det åskat hela eftermiddagen och tryckt ner mej i nått modd som jag inte kan förklara. Faktiskt också första dagen som jag slängt mej på sängen och jämrat mej att nu är det för varmt. Det var nångång mitt i dagen när världen och vinden stod stilla. Sen har det fläktat ganska skönt och har man dessutom sökt sej i skuggan har det gått att leva med.
Men annars har jag inte gjort något av större betydelse, klippt ner lite lavendel, sålt en byrå, plockat in lite vinbär ( de vita verkar vara färdiga) och stickat på mina långskaftade sockor. Ja jag förbereder mej smått på den kommande vintern och för att inte tala om en kall och dragig arbetsplats där sockorna ska användas.
Skördetiden börjar vara här.
Tänkte på det när vi satte oss ner för att äta i dag. Nypotatis ur fammo och faffas land, morötter, sallad, persilja och tomater från egen odling, grillkorv från...nå det vete fåglarna och kanske lika så bra det. Men hur som helst så känns det bra och smakar gudomligt. Körsbär äter jag dagligen och det första hallonet slank ner i dag. Och vinbären då förstås. Just det här att gå omkring och plocka i sej smått och gott ur egen odling, finns inget Prisma som slår det.
Att ha tillgång till ån när man känner och har lust för det, att bo på landet med skog och åkrar som närmsta granne. Blir alldeles rusig av bara tanken.
Tanken på hur bra vi har det vi landsbor, frihet natur och stillhet. Bara att ta för sej och njuta.