Läste sent i går att Nordiska konstskolan ska läggas ner, "min skola" och nattsömnen blev lidande så upprörd blev jag. Visst jag har min utbildning på det torra men det är ingen tröst.
Kan man bara göra så? Känns inte okej måste jag säga. Att några dagar före skolstart komma med ett sånt besked. Elever har skaffat hyresbostäder och nån av dem kan komma från ett helt annat land, fixat med flytt och sånt. Andra som redan gått nåt år står där på bar backe och får inte sin utbildning klar. Igen en gång går mängden och pengar före själva människan.
Skolan har utbildat många fina konstnärer som gjort sej ett namn och återkommit till skolan och undervisat i olika ämnen och tekniker. Och för mej var det ett äventyr jag aldrig hade trott jag skulle få uppleva. Att som en icketeoretisk metallarbetare som inte kan tänka sej en utbildning med mycket teori få möjlighet att släppa kreativiteten fri och arbeta och skapa med händerna var som rena lottovinsten. Och dessutom fått vänner för livet. För de flesta av oss vuxenstuderande har det varit en rolig grej men för de unga kan det vara en utbildning för framtida yrken. Dessutom tror jag många vilsna kreativa själar har landat i den skolan. Jag kan inte tro annat än att nånting gått väldigt snett här. Följer med utvecklingen.
Jag var också lite konstnärlig på arbetet medan jag väntade på att roboten skulle hinna ikapp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar