Alltså gott folk, nu tar det emot att göra ett nytt inlägg och skuffa ner det senaste.
Fredagen och mötet Erik och jag hade sitter fast i kroppen och vägrar släppa taget. Att få några minuter, bara Erik jag och Janne där utanför kyrkan känns lite overkligt. Just den där stunden när man vet att man står med armen om en av Sveriges bästa gitarrister, det är lite svårt att få det ur huvudet.
Jag vet att han innerst inne är en av oss, en vanlig kille men i alla fall.
Jag får nog rama in fotot av oss det är bara så. Ingen av oss är direkt till sin fördel på det där fotot, likväl klappar två vackra hjärtan där inuti. Så har jag börjat tänka, det ursäktar det mesta.
Men ännu själva fotot tycker jag är så fint med färgerna och framför allt ljuset.
Alltså det har blivit gitarrmusik hos oss i helgen, mera än vanligt. Sa åt Erik att han måste lära sej Norrland för den är så fin. Det är väl inte så svårt sa han och hämtade gitarren. Så spelade han med när låten var på och jag fick stå och hålla mej i diskbänken så otroligt var det.
Men livet går ju vidare om man vill det eller inte och nu stundar en ny vecka med jobb, vänner och akvarellkväll.
Vi skickade iväg en febrig jägare idag och han får säkert uppsöka sjukstugan i morgon bitti. Hade ganska hög feber i går kväll och sov bort flera timmar. Har en 30 km marsch på tisdag och jag hoppas verkligen de har förstånd att befria honom från den fast han skulle vara feberfri i morgon.
Erik for just iväg till sina studier med en fot som bara blir blåare och blåare och svullen är den också. Kan bli en långkörare det där.
Men honom har vi hemma redan onsdag kväll för då ska Optima lärarna på sin omtalade Londonresa.
Inte mej emot alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar