Så oskyldig

Ibland kan jag bli så fruktansvärt rädd mej själv.
Mardrömmar kan ju alla ha nångång men när det blir så där obehagligt groteskt är det inte roligt.
Gubben sa också att det inte gick att få nåt vettigt ur mej i morse när han for till jobbet och själv har jag absolut inget minne av det.
Jag drömde om ett mörkt rum där det fanns en lång stor  metallåda med kokande vatten i. Och i det där vattnet kämpade otaliga små skära grisar för sina liv. Bara huvuden stack opp och små klövar som krafsade för att komma därifrån. Så det hemska ljudet av hjärtskärande grymt.
Hur kan man ens drömma om sånt?
När jag vaknade var jag illamående och den där hemska känslan fanns kvar långt in på dagen. Funderade fram och tillbaka hur drömmen kommit till. Igår kväll tittade jag inte på tv överhuvudtaget utan hade goda vänner här.
Så kommer jag hem för dagen och det första jag ser på arbetsbänken är Zebs skära silikongris. Där står han och ser oskyldig ut. Kommer så ihåg att jag i går satte upp den på bänken när han började ha uppvisning med den inför mina vänner. (den har ett hemskt läte)
Tydligen behövs det mycket lite för den som har fantasi för flera att dra ihop till de äckligaste drömmar.

Just nu har jag 3 limpor på gräddning i ugnen och de sväller nåt enormt där inne. Vågar inte ens tänka på vilka mardrömmar det kan bli av dem.